Jag har trotsat en stor rädsla idag.
Efter AA-mötet åkte jag till Erikslund och Ikea.
Behövde nya doftljus och hittills har jag inte hittat några som slår Ikeas, i doftväg.
Gjorde även en repa inne på Maxi i Erikslund och det gick bra, ända tills jag skulle sätta mig i bilen och åka hem.
I tjugo minuter sprang jag runt som en äggsjuk höna (vem har hittat på det uttrycket???), innan jag hittade min bil.
Jag känner mig glad och stolt över att jag vågade visa mig bland folk.
Imorgon blir det en större utmaning.
Det är något stort AA-jippo i Västerås då, dit det kommer medlemmar från hela region Västmanland.
Det är en heldag, så nu är det laddning som gäller!
Hoppas att ni alla har en fin lördagkväll!
Kram!
Ååååh, vilken fin dag!
Jag har svårt för att bestämma mig, om jag ska åka till ett AA-möte idag, eller gå ut i skogen.
Jag vill så gärna göra båda, men inser att jag inte kommer att hinna.
Mötet idag är kl 15.
Jag har drömt annolunda drömmar i natt. Att jag är ute och motionerar och äter rätt, är glad och skrattar.
Min myskänsla i magen är kvar idag med.
Jag är lite rädd att den inte ska hålla i sig, men ska försöka att inte tänka så och istället bara njuta!
Önskar er en jättefin dag!
Kram!
Nu har jag hunnit landa lite i mina tankar och känslor.
Jag har nån form av sug i magen och det är inte efter alkohol.
Det känns bara härligt.
Jag fick uppleva något så fint ikväll och jag har svårt att sätta ord på det.
Känslan av att inte vara ensam om mitt missbruk och allt där omkring, var starkare i NA-gruppen, än vad jag upplevt i AA. Det hade ingenting att göra med att jag identifierade mig mer med narkomaner än alkobrallor, jag tror bara att jag helt plötsligt fick en ny insikt.
Det var flera medlemmar från "min" grupp som också var på NA ikväll. Det fick mig att känna mig mindre nervös.
Jag är glad att jag får vara delaktig i den här fina gemenskapen!
Det är stort att få ta del av dom här underbara människornas tankar, funderingar och känslor.
Jag har inte sett det tidigare, men det är en gåva.
Jag känner mig glad.
Det känns så jävla bra!!
God natt mina fina!
Kram!
Vilken dag jag har haft!!
Det krävdes enormt mycket energi, för att ta mig till duschen i förmiddags. Jag satt och klurade på massor av olika bortförklaringar att använda, för att ringa återbud till J.
Ingen av dom kändes särskilt trovärdig och dessutom tror jag att J har förstått hur jag funkar.
Jag är sååå glad att jag inte ställde in besöket!
Bästa, finaste J, så full av omtanke ock kärlek.
Egentligen skulle jag ju ha åkt på ett AA-möte ikväll, men bestämde mig för att följa med J till NA istället.
Det ångrar jag inte en sekund!
Jag vet inte hur jag ska förklara hur mitt första NA-möte var.
Jag har aldrig blivit så välkomnad på något ställe, någonsin, som jag blev där ikväll.
Det var så mycket värme och kärlek i lokalen, att jag hade svårt att hålla tårarna tillbaka.
Värme, kärlek, hopp och J bredvid mig. Jag kände mig trygg.
Nu känner jag mig glad.
Och nöjd.
Jag har klarat av tre jobbiga saker idag:
Besök hemma.
Snabbhandlat på H&M
Varit på mitt första NA-möte med massor av främmande människor.
När man är så duktig, så blir man belönad :)
Dom här nyckelringarna kan tyckas vara ingenting, men för mig är dom enormt mycket.
Jag känner nånting i magen. Jag tror att det är en förnimmelse av lycka och tacksamhet.
Det första jag gör varje morgon när jag vaknat är att släppa ut hundarna.
Så även denna morgon.
När jag öppnade dörren, hörde jag en bil är precis utanför.
Stängde snabbt igen dörren, livrädd att bli sedd.
Jaha, och då knackar det på dörren och utanför står en man. Ingen snygging, men likförbannat en man. Jag tror att jag lättare hade hanterat om det var en kvinna som stått på min trapp. Det är i alla fall vad jag får för mig.
"Ursäkta att jag stör, jag har kört vilse" sa mannen.
"Ja, det hoppas jag" hörde jag mig själv säga.
Han tittade lite konstigt på mig. Det var inte meningen att låta otrevlig. Han kan ju inte veta att jag ogillar spontana besök.
Eller så tittade han konstigt på mig för att mina pyjamasbyxor saknar resår och hängde vid knävecken, ögonen var som små, smala streck och håret som på ett penntroll.
Jag inser nu att jag troligen skrämde honom mer än han skrämde mig!
Hur som helst, så hoppas jag att stackarn hittade rätt till slut.
Mardrömmarna har avlöst varandra i natt.
Jag känner mig trött och känslig.
Snart kommer J och det ska bli roligt. Senare blir det ett AA-möte.
Vi hörs senare!
Kram!
Imorgon ska jag få besök av J som jag träffat på AA.
Två besök inom loppet av en vecka, det är stort.
Han ska få hjälpa till att rensa sin egen svamp :)
Kom på mig själv med att tjata på n00bis om att följa med på ett AA-möte. Insåg sen att hon säkert själv kan tala om, när hon är redo att gå på ett.
Hon frågade dock vilka veckodagar och tider man kan gå och det gjorde mig så glad att jag började gråta. IGEN.
Ska jag vara så här nu? Börja gråta för allt?
Det är ju inte så att jag har en massa tårar inom mig som aldrig har släppts ut tidigare.
Jag var en mästare på att gråta när jag var full.
Natti, natti mina bästa!
Kram
