Utan det mesta

Har varit utan bil, utan pengar på mobilen, utan internet...
Pendlar mellan gråt och apati.
Igår var jag så sugen på att berusa mig att jag funderade på att stjäla en flaska vin av min nya hyresvärd.
Ja, en sån fin hyresgäst är alltså jag.
Jag gjorde det inte.
Jag hoppas att jag aldrig mer får en sån tanke. Jävla mig.

Mamma har gråtit för min skull, hon bröt ihop när hon såg mig här hemma (såg jag så jävlig ut?)
Hon åkte och köpte hundmat och en kubik ved åt mig.
Jag började grina för det också.

Idag kom B hit, bakfull och luktade sprit. Jag skulle köra honom in till stan och sen ta hans bil hem, så att jag kan åka på möten. B har köpt en ny bil och jag får låna hans gamla, tills jag har råd att laga byta generator på min.
Hur som helst var B snäsig, bakfull, trött och grinig och vi blev osams. Ännu mera gråt.

Jag saknar mina barn så sjukt mycket!
Min son fyller år i övermorgon och jag har inte en krona. Det har aldrig hänt förut. Ännu mer ångest och tårar. Hur mycket kan en människa gråta?

Jag funderar på att lägga in mig på psyket, men vem ska ta hand om mina djur?
Jag mår inte bra.
Är dock nykter, alltid nåt.