Jag fick en present av honom igen. Det gör mig gråtfärdig. Känns som att jag inte är värd hans gåvor. Som att han snart kommer att se vilken dålig människa jag egentligen är.
När jag kom hem från Västeås, tog jag på mig en tjockjacka och varmfodrade skor och satte mig i stolen på gräsmattan med en kopp te.
Tyst och svart runtomkring mig och jag hörde löv som föll från äppelträdet.
Jag har två vänner som inte mår så bra just nu. Jag försökte att skicka lite styrka till dom, där jag satt under trädet. Jag önskar att jag kunde hjälpa dom på något sätt, men jag hoppas att min nykterhet kan motivera dom.
Jag har precis suttit i telefonsamtal med min ena väns man. Hon försvann efter jobbet och hennes barn och man sitter hemma, oroliga över vad som kan ha hänt.
Jag hatar att sitta hjälplös och titta på. Erbjöd mig att följa med och leta efter henne, men dom hade redan försökt i flera timmar. Stackars barn.
JÄVLA, JÄVLA ALKOHOL.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar