Livet med alkoholen

När är det nog?
När blir det lättare?
Jag känner mig skitig och ful.
Blek och fet.
Jag är tom och rastlös.


Hur såg mitt liv ut med alkoholen?

Jag gick upp och mådde halvtaskigt, efter att ha somnat onykter kvällen innan.
Jobbade och tänkte på alkohol hela arbetspasset.
Kom hem och lagade mat till barnen. Tänkte fortfarande på att dricka, om jag inte redan hade tagit första glaset.
Drack flera glas vin och somnade.
Åt gjorde jag sällan.
Effekten av alkoholen blev bättre utan mat.
Jag var ofta sur och arg.
Jag grät för det mesta när jag blev full, i alla fall dom senaste månaderna.

Mina ben var ofta fulla med blåmärken, efter att jag gått in i dörrkarmar, bordsben och stolar.
Jag mådde för det mesta illa när jag la mig ner för att sova. Det snurrade i huvudet och den enda positionen jag inte kräktes av, var att ligga i  fosterställning.

Nu äter jag hela tiden. Inte mat, för det är jag inte sugen på.
Allt som smakar sött stoppar jag i mig.
Jag sover mer tid än jag är vaken.
Jag gråter för allt.
Jag har ångest och klarar inte av att ta mig hemifrån dom flesta dagarna i veckan.

När vänder det??
Jag inser att jag måste göra det mesta jobbet själv, för att livet ska bli bättre.
Men om jag inte orkar då?
Eller vill?