Jag tycker om nätterna. Dom är lugna och tysta och lagom skrämmande. Jag trodde aldrig att jag skulle våga vara ensam hemma när mörkret föll, nykter. Men jag känner mig ganska trygg ändå.
Idag har jag haft ett ganska jobbigt sug efter alkohol. Jag hittade en tom ölflaska under diskbänken när jag skulle tömma soporna och jag kunde känna hur jävla gott den en gång smakat. Sen fick jag dåligt samvete för att jag ens hade tagit i den och nu ligger den i soppåsen och ser elak ut.
Det var ett bra möte på Nyängen hos Britt-Marie. Jag blev förvånad över mig själv, hur mycket jag faktiskt pratade idag. När samtalet var slut och jag skulle gå därifrån så såg jag ett bekant ansikte i korridoren, en riktig buse från Enköping som alla känner till och som oxå satt på häktet i Uppsala när jag jobbade där.
Britt-Marie sa att jag inte behövde gå ut om det kändes jobbigt, utan att jag fick vänta en liten stund tills han gått. Först backade jag in i rummet och tänkte stanna, men sen kände jag att : Va fan, han och jag sitter i samma båt. Han är missbrukare. Jag är missbrukare. Han går dit för att få metadon. Jag går dit för att prata. Så jag klev ut genom dörren, mötte min jämnlike, sa hej till honom och gick därifrån. Det kändes skönt.
Jag har äntligen hittat en blogg om missbruk och tillfrisknande, som faktiskt är aktiv. Det gladde mig mycket, även fast hon som skriver och jag, har olika sorters missbruk.
Jag längtar så till den dagen då jag kan skriva att jag har varit ren och nykter i tre år. Mitt rekord hittills är två månader (bortsett från då jag har varit gravid).
Efter varje gång som jag börjat dricka igen, efter en nykter period, så blir drickandet värre, minnesluckorna större och konsekvenserna likaså. Det är ju sjukt att jag ändå fortsätter att dricka. Jag vet vad alkoholen gör med mig och hur dåligt jag mår när jag dricker. Att alkoholismen är en sjukdom, det förstår jag, men en person med diabetes sitter ju inte och smockar i sig en massa bakelser. Varför dricker då vi alkisar? Vi vet ju att alkoholen i värsta fall tar livet av oss.
Nio dagar nykter idag. Jag borde stråla av lycka, men jag känner ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar