Jag är väl medveten om att det inte är den bästa medicinen för mig, med tanke på min beroendesjukdom, men nu finns inga andra alternativ.
Jag får se till att vara aktsam och försiktig.
En postiv sak är att jag inte blir snurrig av tabletterna, bara slö och hyffsat smärtfri.
D har åkt hem till Stockholm igen. Jag saknar honom sjukt mycket!!
Det kommer bli några tunga dagar innan vi kommer att ses igen, han har flera jobbnätter framför sig.
Imorgon kommer min mamma hit och hjälper mig att gå med hundarna på lunchen. Barnen får lov att hjälpa mig dom övriga tiderna, tills jag kan gå lite bättre.
Jag sitter och tänker på vilken tur jag hade igår. Änglavakt.
Fan, vad livet kan ta snabba vändningar.
Jag saknar min syster och bror.
Och min pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar