I början var allt rosa och lull-lull, men det avtog ganska snabbt från hans sida.
Danne är jättefin mot mig, även när han inte är här. Vi pratar jätteofta i telefonen och överöser varann med gulliga sms.
Fast det gör inte att jag saknar honom mindre. Tvärtom. Jag vill vara med honom nu!
1 kommentar:
Ojojoj vad jag känner igen det där.
Jag hinner inte mer än vända ryggen till Micke när vi skiljs åt och så längtar jag som bara den.
Inatt var jag kvar hos honom och jag vill banne mig inte sova för jag vill känna att jag är där med honom.
Men visst är det härligt att längta?
Nu i april så åker Micke till USA en vecka och Kina en vecka, i jobb, och gissa om jag kommer att längta. Nu vet jag att jag kan knalla förbi vilken dag som helst, men då... ojoj, måste nog jobba med min längtan jag också.
Skicka en kommentar