Har sovit illa i natt. Somnade sent, vaknade då och då och funderade på vad som hände.
Gjorde jag nåt fel?
Tror inte det. Jag var mig själv och jag var ärlig.
Han fick mig att lita på honom och jag öppnade mig helt.
Jag kände mig lugn och trygg med honom, han sa alla dom rätta sakerna som jag behövde höra.
Sen slog han undan stolen.
Ikväll kommer han och hämtar sin och Adams väska.
Jag sa att jag inte kommer att vara hemma, för jag vill inte se honom.
Han bad mig att ställa ut sakerna på trappan.
Jaha, that´s it?
Jag vill inte flytta till huset längre, fast att det var tänkt att jag och barnen skulle bo där själva från början.
Snart kommer mamma med släpet. Blir väl en vända till återbruket och kanske en vända till huset.
Tack för era stöttande kommentarer. Ni är fina!
Kram & kärlek
3 kommentarer:
Lider med dig...Exakt så gjorde jag också för 6 år sedan. Efter det vill jag INTE se åt det manliga könet. Deppa inte...// kram Liten
var forsiktig nu syster. at godis. motionera. ak inte till systemet. tror du klarar detta. massa tankar fran indonesien.
Det blir bra att flytta, chans till en omstart. Där bygger du upp ditt nya liv. Det blir bra även om det inte känns så nu!
Skicka en kommentar