onsdag 28 december 2011

Gräsrökande pillertrillare

Sitter och tänker tillbaka på hur mitt missbruk eskalerade i början på det här året, framför allt runt påsk.
Jag hade bestämt mig för att sluta dricka 1:a januari i år. Det höll i två månader.
Träffade en kille som jag började dejta och att dejta utan att dricka vin, fanns inte för mig.
I början kunde jag dricka "normalt", men snart var ja tillbaka där jag slutade...
Jag drack enorma mängder.
Självklart gjorde jag bort mig slut och dejten försvann ur mitt liv. Det var i påskas, då jag både körde på fyllan på en fest hemma hos B, samt ramlade ner från hans hustak.

Krökade på rätt så ordentligt ett par månader, tills jag bad B om hjälp att sluta. Jag berättade att jag var alkoholist och att jag inte kunde sluta utan hjälp.
Med B´s stöd började jag gå på öppenvårdsmottagningen Nyängen i Enköping.
B´s stöd var också, förutom att stötta mig i att sluta dricka, att förse mig med andra droger. Han menade att det inte var samma sak som att dricka.
När vi satt på min gräsmatta, höga på röka, kunde han stolt säga att vi inte drack längre.

Jag tryckte i mig benzo, gräs och alla möjliga andra tabletter som jag fick tag på.
Till slut började jag också att dricka igen och det var det som skedde när jag nästan dog.
En överdos på tabletter och alkohol.

När jag steg in i AA´s lokal för första gången i början på augusti, var jag inte bara en alkoholist längre. Jag var även en gräsrökande pillertrillare.
Dom första två månaderna som jag var nykter, var ett rent helvete.
Men jag är sjukt glad över det jag hittills åstadkommit.
Min framtid är som en oskriven bok.
Jag kan forma den hur jag vill!
DET är fan coolt!!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag känner igen mig så väl i det du skriver. Det är så läskigt och ändå dras jag till att läsa din blogg så snart du uppdaterar. Jag väljer att vara anonym NU, för jag orkar inte annat. Men jag skulle gärna komma i kontakt med dig på annat vis, inte bara via bloggen. Nån gång...

Du är så jävla bra! Och det vet jag att DU vet, och det är viktigast!

mammafrida sa...

Tycker du är så stark som har insett att du har problem o att du behöver hjälp.
Det är bara den starke som ber om hjälp för att fortsätta vara stark. Den svage vill inte inse sanningen utan gömmer sig bakom lögner för att slippa erkänna att man inte är så stark som vill ge intryck av.
Fortsätt vara stark!!!
Du kan klara allt!!!
Kram

Anonym sa...

Tänk på dig själv nu! Tänk efter före. Det är inte läge just nu att du drar på dig andras bekymmer. Tänk på dig själv, barnen och så självklart på hundarna.

Anonym sa...

Beundrar dig ännu en gång. Du är COOL som har insett att du behöver hjälp ur ditt missbruk och gjort något åt det. Kämpa på för jag tror också på dig!

Sandra sa...

Jag läser din blogg ibland men kommenterar sällan. Vill bara skriva att du är stark som klarar detta. Man klarar allt bara man har viljan.