onsdag 19 oktober 2011

Ett telefonsamtal

Svensk läkarvård är bara så fantastisk!
Kom till beroendepsyk på utsatt tid.
Fick prata med en sjuksköterska som tyckte att jag behövde medicin mot min ångest och mitt alkoholsug.
Jag blev skickad vidare till pykakuten, då sköterskan var orolig för mitt mående. Dessutom fanns ingen läkare på beroendepsyk, som kunde skriva ut medicinerna som hon rekommenderade.
Det sa hon att läkaren på psykakuten skulle göra.
Väl där, ville läkaren inte skriva ut medicinen mot alkoholsuget, för det gör man tydligen inte där. Dessutom tyckte hon att ångesten var mer akut att behandla just nu och den andra medicinen tar längre tid innan den att verkar.
Kanske just därför det vore bra att börja med den snarast??

För första gången någonsin satt jag inte som en tyst mus på läkarmottagningen.
När läkaren sa: "Jag förstår hur du känner" blev jag arg.
Jag sa åt henne att hon fan inte förstår hur jag känner såvida hon inte kämpar mot ett alkoholberoende och precis blivit nykter.
Det fick tyst på henne.

Fick theralen utskrivet och fler propavan.
Det ska följas upp med ett telefonsamtal, då jag berättade att jag inte vet om jag kan åka på en utsatt läkartid, eftersom jag inte vet hur jag mår då.

Bara en sån sak. Dom nöjer sig med det. Ett telefonsamtal.

2 kommentarer:

Susanne sa...

Märkligt att det räcker med ett telefonsamtal när det gäller medicin-uppföljning.
Kramen

Ceca sa...

Svensk vård i ett nötskal.....

Kämpa på och tack för kommentaren!!