torsdag 13 oktober 2011

Snabba vändningar

Fick ett mess tidigare idag från S. Hon skrev att hon skulle på möte ikväll kl 19 i Enköping. Jag kände att jag inte skulle palla att åka dit.
18.50 kom ytterligare ett mess från S.
"Kom igen tjejen, du är värd det här."

Jag vet inte vad som hände, men jag bytte snabbt om från pyjamasbyxor till jeans, hoppade i ett par uggs och åkte. 10 minuter senare satt jag utan strumpor i ett par fodrade skor, på möte i Enköping.

Det var ett jättefint möte. Jag fick verkligen prata av mig, hos människor som förstår!
U firade 3 år som nykter och skickade med mig tårta hem. Klart att jag och barnen skulle ha tårta, tyckte han :)

Jag har pratat med min äldsta och hon kommer hem i mogon! Det känns skönt, jag saknar henne.
Hon tycker att det är jobbigt att vara hemma för att jag svänger så i mitt humör/mående.
Jag förstår henne.
Hon vet att det inte handlar om henne och hon förstår mina vändningar, säger hon. Men det är klart att det inte är mindre jobbigt för det.
Hon är så fin och klok och jag känner mig usel, för att hon blir lidande.

Efter mötet besegrade jag ännu en rädsla genom att handla på Willys.
Självklart glömde jag köpa det viktigaste, som var anledningen till att jag skulle handla från början.
Hundmat.
Så det blir till att åka in till stan imorgon igen.

Jag känner mig lättare nu. Jag har vunnit över min missbrukarpersonlighet ytterligare en dag.

S och hennes hund kommer hit imorgon. Jag vet inte riktigt hur det gick till, om jag bjöd hit henne eller om hon bjöd in sig själv.
Hur som helst så är det bra att min isolering bryts.
Hon är väldigt rar och jag har nog henne att tacka för att jag tog mig in på möte ikväll!

Önskar er alla en fin torsdagkväll!

Kram!

2 kommentarer:

M sa...

Gläds åt det som händer för dig! Gott att det känns bra idag. =)
Det är tur att de dagarna kommer, så de kan väga upp de dåliga. Take Care... M
PS: Jag kan inte NA i morgon. En annan gång kanske...

svartochvit sa...

BRA DÄR !!!
Ser du då så bra det går ;)

Bra att S kommer och hälsar på.. din son har rätt!! Ut bland lite folk, men jag förstår dig precis..
I min depression så vart jag oxå "folkskygg" jobbigt att andas bland folk.kände mig som en flodhäst bland folk, obekväm.
Och så kan jag bli än idag..

Jag lär mig otroligt mycket av dig.. vi är väldigt lika du å jag på någotvis...
Du får mig att tänka till!

KRAM