Vet inte vad som händer med mig.
Ena stunden känner jag mig lugn och hyffsat tillfreds.
Nästa stund vill jag dricka och bli full. Som nu.
Helt plötsligt så sitter jag här och gråter.
Känner mig som ett riktigt psykfall.
Det är inte det att jag längtar efter smaken av öl eller vin. Jag saknar känslan av berusning när jag får olika slags känslor i kroppen.
Just nu är det ångest, ensamhet och saknad.
Men det skulle lika gärna vara lycka eller lättnad. Oavsett vilka känslor det har handlat om, så har jag dränkt dom i alkohol.
Vilken tragisk människa jag är. Tragiskt liv.
Jag håller på att bli galen på krypningarna i kroppen. Vet inte vad det är för något.
Skulle så gärna vilja känna mig normal. Både i kropp och sinne.
Fast vad är normalt?
Önskar er alla en god natt!
Kram!
1 kommentar:
Tänk bara på hur skönt det ska bli att vakna i morgon och vara frisk och pigg och inte bakfull och rödögd...
Tänk på att allt tar sin tid - det är som bantning, man blir inte mager för att man slutar äta en vecka. Tänk på att det är NU du är normal och INTE när du dricker.
Du ÄR inte en tragisk människa, men du kanske HAR varit. Det var förut när du drack du hade ett tragiskt liv - inte nu...
Ge inte upp - du har ju hela livet framför dig som du äntligen kan göra något bra av!
Styrkekramar från Ingrid.
Skicka en kommentar