Jag är så arg! Jag håller på att explodera!!
Jag vet inte varför och jag vet inte vad som händer med mig, men det är jättejobbigt!
Mötet på AA var fint, det var många fina delningar att lyssna till.
Det kändes bra att vara där, men när jag åkte hem kände jag mig ledsen och besviken.
Varför kan inte jag känna glädje och tacksamhet över att vara nykter?
Vad är det egentligen för mening att att låta bli alkoholen, när allt bara känns värdelöst?
Med mitt vin var jag inte ensam.
Jag visste i alla fall vem jag var.
Vem är jag nu?
Jag trycker i mig godis fast jag mår illa och fyller mig själv med förakt.
Jag är arg och irriterad.
Mitt hem är lika stökigt som jag känner mig inuti.
Jag vill gråta och skrika. Jag vill bli kramad och få höra att allt blir bra.
Allra helst vill jag bli full.
Jag orkar inte ha det så här, men jag vill inte ha folk i min närhet.
Vad är det för fel på mig?
1 kommentar:
Här är en till som trodde allt skulle kännas sååå mycket bättre utan alkoholen *räcka upp en hand*
Det sägs att tacksamheten kommer. Den får ta och komma snart!
Kramizar
Skicka en kommentar