Byxorna på ett år efter att man blivit nykter och drogfri, säger folk.
Kan förstå själva poängen, men jag längtar inte mindre efter kärlek för det.
Inte så att jag har något "objekt" på gång, men fantiserar mig bort ibland....
Vem kommer att bli min framtida livskamrat? Hur är han, vart bor han, hur ser han ut?
Det bästa vore att träffa en person som har gått igenom samma resa som jag.
Får för mig att det blir mindre komplicerat då. Egentligen kanske det inte har någon betydelse...
Kanske att jag får dela Länsmansgården med någon i framtiden?
Först och främst ska jag planera för mig och mina ungar och vi kommer att få det så mysigt tillsammans där.
Det känns skönt att lämna allt gammalt bakom mig.
Har brytit med allt och alla från mitt gamla liv och den enda riktiga vän jag har kvar sen förut är Mi från HM. Hon är den enda som inte har dömt ut mig eller dragit sig undan, när jag har bett om hjälp.
I nöden prövas vännen. VERKLIGEN.
Ikväll spelar Svergie mot Tjeckien.
Ser jag fram emot!
1 kommentar:
Fin blogg du har...
En eloge till dig, tjejjen för att du kämpar på. Vet att det inte är lätt, har själv haft en son som varit i det värsta träsket...
Detta med partner......Kan vara bra & ha en som levt samma liv, då är man lite på samma våglängd & vet vad allt handlar om.
Det är en tanke från mig..
Önskar dig en toppendag
Kramen
Skicka en kommentar