Jörgen

Här sitter jag i mina fulaste mjukisbyxor, osminkad och håret åt alla tänkbara riktningar och så knackar det på dörren. Slänger snabbt på mig en tröja över linnet och min  coolaste dödskallemössa och drar en lättnadens suck för att jag åtminstone har fixade tånaglar (är barfota).
Utanför dörren står en änglapojke, blond och vacker. Ja, han var naturligtvis inte en riktig ängel, men i mina ögon såg han ut som en.
"Har Jörgen kommit?" frågar han.
Ingen Jörgen hos mig inte. "Näää", svarar lite tveksamt. Funderar på om änglapojken gått till fel hus.
"Har han inte?" frågar han igen och han försöker liksom titta över mig och in mot köket. "Han skulle komma hit och lämna plåt till taket".
"Näää", säger jag.
Jag hade ingen aning om något tak eller plåt. Allra minst nån aning om Jörgen.
"Vad konstigt", säger änglapojken och tar ett steg framåt och tittar åter över mig och in i köket, som att jag skulle ha gömt Jörgen där. Att jag kidnappat honom och att han satt fastbunden på en stol.
"Jag kommer tillbaka", säger änglapojken.
"Hej då, lilla ängel", säger jag.
Han tittar konstigt på mig.

Jag har väl aldrig duschat och sminkat mig så fort som jag gjorde efter att ängeln åkte iväg. Måste ju vara fin när Jörgen kommer.

Till min besvikelse var Jörgen ungefär 53 år och i dvärgstorlek (jag stod bakom gardinen och smygtittade). Jag hoppades att dom inte skulle knacka på dörren och tala om när dom var färdiga med taket. Då hade jag nog inte öppnat.