När jag klev in genom dörren till lokalen, släppte all tvivel. Ikväll var det mer än överfullt, hur många alkisar som helst. Och som vanligt funderade jag för mig själv om det verkligen var ett slutet möte jag var på eller inte.
Varför? Jag vet ju att alkoholisten har många olika ansikten, men jag överraskas ändå på varje möte.
Torsdagar på AA är temamöten och ikväll var temat tro, ärlighet och tillit. Jag var nästan sist med min egen delning och jag satt och lyssnade med stora öron på alla andras, om hur viktigt det är att vara ärlig mot sig själv, ha tro och tillit.
Som vanligt var jag nära att börja gråta när det var min tur, men jag lyckades behärska mig. Jag hade inte mycket att dela vad det gäller tro och ärlighet gentemot mig själv, för är det något jag är bra på så är det att sparka och slå mig själv.
Men det var oerhört givande att lyssna och ta in det alla andra sagt. Dom är så otroligt varma och fina människor och jag får både styrka och hopp att ta med mig hem.
Faktiskt så känns min torra strupe inte lika torr nu, som den gjorde innan jag åkte till Västerås.
Men det är en kamp varje dag och som den tävlingsmänniska jag är, ska jag ta hem den här segern!
Ha en fin torsdagkväll alla!
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar