onsdag 14 september 2011

Läkarstuderande

I morgon är det dags för läkarbesök med foten, vilket påminner mig om att jag måste göra en ordentlig pedikyr ikväll.

 Lägga lite fransk manikyr på tossingarna och fila hälarna lena som silke.
Jag tänkte att det kunde räcka med den foten som ska undersökas (av ren lathet), men sen kom jag på att läkaren kanske vill se den andra foten också, för att jämföra svullnaden.

Jag fick reda på när jag bokade läkartiden, att det även skulle närvara några läkarstuderande vid undersökningen. Jag hann inte ens protestera innan den hurtiga lilla telefonisten sa: "Det går väl bra, det är ju bara en fot". Det var liksom inte ens en fråga.

I mitt huvud har jag nu en bild av att 15 snygga och väldigt manliga, unga läkarstuderande står och inspekterar mina icke så välproportionerade fötter och mumlar : "Aha", "Ojojoj", "Mmhm", "Jisses" osv. Hela tiden medans dom utbyter generande blickar mellan varann.

Gode gud, hoppas att jag inte får fotsvett. Eller det allra värsta: Kalla, svettiga fötter.
Gode, gode, gud jag ska aldrig mer smygfisa när jag står i kön på ICA, om du gör så att jag inte får kalla svettiga fötter imorgon!

Nu åker fotbadet fram. Kram och god natt mina kära!

2 kommentarer:

Susanne sa...

Jag var hos en fotdoktor en gång och när jag kom in i rummet blev det korsdrag (fönstret stod på vid gavel) och dörren smällde igen med värsta smällen då säger FOTdoktorn, ursäkta men jag tycker fötter luktar illa. Men herregud hur kan man då välja den kroppsdelen som specialist. fteEr han sa det så var nog mina fötter kalla och svettiga ;)
Kram

Anonym sa...

Om det hjälper kan jag berätta om mitt allra pinsammaste läkarbesök.

Hade haft ont i magen under en längre period och åkt in och ut på olika avdelningar för prover. Nu skulle jag alltså träffa ytterligare en läkare. Kommer in i undersökningsrummet, får en sjukhusrock varpå läkaren säger "Byt om till denna så kommer jag strax" och lämnar sedan rummet.

Trött och smått förvirrad som jag var klär jag av mig - allt. Tar på mig rocken och lägger mig på britsen. Läkaren kommer tillbaka och säger att han ska börja med att klämma och känna på min mage. Han öppnar rocken och får i princip min "muff" rakt i ansiktet...

Jag trodde allvarligt att jag skulle dö av pinsamhet!