Som det borde. Eller ironi.

Regn och blåst, inte ens hundarna vill gå ut. Valpen tycker att det är trevligare att göra ifrån sig på tjocka ryamattan. Tackar.

Det är ett sånt där mysväder, då man tänder en massa ljus i hela huset, kryper upp i soffan och dricker en kopp thé.
I huset är det ordning och reda, ingen skitig disk och ingen ren tvätt som ligger här och där i högar (jovisst).

Middagen är förberedd och jag är på mitt bästa humör. Har till och med glömt att jag är en alkobralla (eller hur).

Jag är nyduschad, med hår som doftar av rosor och vanilj och mina ben är slätare än en babystjärt.
Jag tror att jag ska baka en dubbel sats bullar, innan jag kopplar av med mitt thé och en bok som handlar om hjärnans anatomi (säkert).

Eller så sitter jag här i ett rörigt hem, med ångest för att jag inte orkar ta tag i något, oduschad och omotiverad, trött och alkoholistsjuk.

Jag ska. Lite senare. Kanske.

Ha en fin tisdag (för det är väl tisdag?)

Kram